Fluorescensmikroskopi har revolutionerat vår förmåga att visualisera och studera biologiska prover, vilket gör att vi kan fördjupa oss i den intrikata världen av celler och molekyler. En nyckelkomponent i fluorescensmikroskopi är ljuskällan som används för att excitera fluorescerande molekyler i provet. Genom åren har olika ljuskällor använts, var och en med sina unika egenskaper och fördelar.
1. Kvicksilverlampa
Högtryckskvicksilverlampan, som sträcker sig från 50 till 200 watt, är konstruerad av kvartsglas och är sfärisk till formen. Den innehåller en viss mängd kvicksilver inuti. När den fungerar sker en urladdning mellan två elektroder, vilket gör att kvicksilver avdunstar och det inre trycket i sfären ökar snabbt. Denna process tar vanligtvis cirka 5 till 15 minuter.
Emissionen från högtryckskvicksilverlampan är ett resultat av sönderdelning och reduktion av kvicksilvermolekyler under elektrodurladdningen, vilket leder till emission av ljusfotoner.
Den avger starkt ultraviolett och blåviolett ljus, vilket gör den lämplig för spännande olika fluorescerande material, varför den används flitigt i fluorescensmikroskopi.
2. Xenonlampor
En annan vanlig vit ljuskälla i fluorescensmikroskopi är xenonlampan. Xenonlampor, liksom kvicksilverlampor, ger ett brett spektrum av våglängder från ultraviolett till nära-infrarött. De skiljer sig dock åt i sina excitationsspektra.
Kvicksilverlampor koncentrerar sin emission i de nästan ultravioletta, blåa och gröna områdena, vilket säkerställer genereringen av ljusa fluorescerande signaler men kommer med stark fototoxicitet. Följaktligen är HBO-lampor vanligtvis reserverade för fasta prover eller svag fluorescensavbildning. Däremot har xenonlampor en jämnare excitationsprofil, vilket möjliggör intensitetsjämförelser vid olika våglängder. Denna egenskap är fördelaktig för tillämpningar som mätningar av kalciumjonkoncentration. Xenonlampor uppvisar också stark excitation i det nära-infraröda området, särskilt runt 800-1000 nm.
XBO-lampor har följande fördelar jämfört med HBO-lampor:
① Mer enhetlig spektral intensitet
② Starkare spektral intensitet i de infraröda och mellaninfraröda områdena
③ Större energiuttag, vilket gör det lättare att nå objektivets bländare.
3. Lysdioder
Under de senaste åren har en ny utmanare dykt upp inom området för fluorescensmikroskopiljuskällor: lysdioder. Lysdioder erbjuder fördelen med snabb på- och avkoppling på millisekunder, vilket minskar provexponeringstider och förlänger livslängden för känsliga prover. Dessutom uppvisar LED-ljus snabbt och exakt sönderfall, vilket avsevärt minskar fototoxiciteten under långvariga experiment med levande celler.
Jämfört med vita ljuskällor avger lysdioder vanligtvis inom ett smalare excitationsspektrum. Däremot finns flera LED-band tillgängliga, vilket möjliggör mångsidiga flerfärgsfluorescensapplikationer, vilket gör LED till ett allt mer populärt val i moderna fluorescensmikroskopiuppsättningar.
4. Laserljuskälla
Laserljuskällor är mycket monokromatiska och riktade, vilket gör dem idealiska för högupplöst mikroskopi, inklusive superupplösningstekniker som STED (Stimulated Emission Depletion) och PALM (Photoactivated Localization Microscopy). Laserljus väljs vanligtvis för att matcha den specifika excitationsvåglängden som krävs för målfluoroforen, vilket ger hög selektivitet och precision vid fluorescensexcitation.
Valet av en fluorescensmikroskopljuskälla beror på de specifika experimentella kraven och provets egenskaper. Kontakta oss gärna om du behöver hjälp
Posttid: 2023-09-13